Blog Image

När jag har tid....

Bäztas födelsedag

Just idag Posted on Fri, February 22, 2019 22:39:11

Just idag kanske var att ta i men….

Bäzta fyllde ju 10 år på alla hjärtans dag. Tyvärr blev ju den dagen inte så himla kul då jag fått i mig nåt, troligtvis en bit dålig pyttipanna från onsdagskvällen. Uppe flera gånger på natten och, tja, jag var inte så kaxig med 39 graders feber! Som tur var hade jag köpt en liten chokladkaka till Tobbe innan, och jag vaknade till vid ett tillfälle och såg dessa vackra

Bäzta fick sin pannkakstårta på lördagen. Och hon har fått årets första spår.

Så nöjd var hon sen! Pilutta dig matte!

Förra lördagen var vi ute på Södersved och tittade till blommorna, ska ut igen imorgon. Vi hade med oss fika till både oss och Bäzta.

Tobbe hade någon natt när han var krasslig som han inte kunnat sova. Hittade dessa foton i kameran

Allt för denna gång! Nu vill jag börja ta vårbilder snart!



Evigheter sen

Just idag Posted on Sun, January 31, 2016 02:04:59

Oj! Mycket har hänt! Men just nu har jag varit frustrerad då jag inte fått till hemsidan efter att de gjort om själva redigeringsbitarna. Tog tag i det runt 23 tiden ikväll, var väl bra tid? Nå denna länk funkade. Kan komma lite nytt under solen om en vecka. Sov gott så länge!



Grattis Bäzta!

Just idag Posted on Fri, February 14, 2014 15:51:28

Min fantastiska hund fyller fem år idag. Det kan jag knappt tro, fast idag går det nästan. Undrar om hon vetsmiley. Jag har varit hemma ett tag då min hosta sen i höstas ännu är kvar och inte vill ge sig. Nu har vi idag varit i Velamsund så fick hon springa lös på stora ängen nere. Innan dess hade jag lagt ut ett kort spår upptäckte att det var massa barnröster i skogen så jag vinklade höger och gick över vägen o fortsatte spåret på andra sidan.
på ängarna hade hon fått lite lammkorv så hon visste vad som fanns i fickorna. Fusk? Tja, tyck det ni! Hon sprang runt lite grann men höll sig helst hos mig ifall det skulle löna sig. Vilket det såklart gjorde! Sen tog vi spåret. Det funkade bra, när jag selat på struntade hon i barnrösterna och tog spåret fint. Blev väldigt förvånad då hon fick vänta vid kanten tills jag samlat ihop linan för att sen låta henne spåra över vägen. Kul, verkade hon tycka!

Det var kort, min kropp fixar inte så långt än men hon verkade glad. Väl hemma igen fick hon käka sista biten lammvom på altanen (det luktar inget gott tycker vi människor). Sen dess har hon faktiskt sovit, först i min knäsmiley och sen har hon överlevt själv i fåtöljen.

Avslutar med några kort, finns fler i nytt album, Bäztas femårsalbum



God fortsättning

Just idag Posted on Wed, January 01, 2014 20:03:58

God Fortsättning på 2014!

Nytt år och nya möjligheter,
förmodligen några motgångar men det ska det väl vara i lagom dos bara de inte
blir för många eller för stora. Hur har
året varit då?
Det började bra med att Hélène äntligen började jobba med mig igen. Det är
roligt att arbeta i förskoleklass, men väldigt, väldigt intensivt.

Tråkigt som hänt är att min gudmor gick bort i mars. Vi hade
i flera år, försökt få henne att flytta till ett serviceboende men hon vägrade.
Efter många turer hittade de ett i Karlskrona där Peter o hennes barnbarn bor och det var visst
riktigt fint. Tyvärr blev det inte länge
hon bodde där innan hon gick bort. Hon hade dock haft väldiga besvär med sin
stackars kropp i många, många år som följdsjukdomar till sin barndiabetes. I
påskas var vi nere i Påskalla och åkte vidare ner till Rödeby för att träffa
Peter o Stefan med familj som också var där. När vi körde hem var det snöstorm!
Sen var det en tur till i vår ner till Oskarshamn för begravning.

Bäzta har hunnit börja om med söket efter operationen och vi
har varit på sökkurs hos Eva o Thomas i Tierp. Matnyttigt fick vi med oss bland
annat skogslydnad…

Eftersom Bäzta har rätt mycket jakt i sig och tillräckligt
snabb, smidig och energisk för att ha förmåga att faktiskt fulfölja har jag
inte henne lös annat än när hon arbetar vilket givetvis också medför att det är
brister just i den biten. Detta år ska vi arbeta med just allmänlydnaden och
fokuserar på det. Innan tävlingen hade
Bäzta fått för sig att hon inte kunde hoppa. Hon har älskat hoppet så jag har
inte tränat det så mycket, men vi gick till kiropraktor, som löste upp lite.
Men hon kan inte hoppa. Försöket med
godis, boll och att bara helt enkelt tvång…nä. Annars kan hon hoppa hemma och
inne så ont hade hon inte utan låsning i hjärnan. Dagen innan tävlingen var vi på Värmdö och
tränade och hon hoppade! Yes!
Appellsöket gick jättebra, fick tom höra av ena domaren att jag inte behövde ha
lydnad i skogen utan fick hjälpa henne…kan ju säga att om vi inte haft den
lydnaden hade hon nog tjuvat och nu fick vi ju 9,5 av båda domarna så fel kan
det ju inte varit. Budföringen fick vi göra om då Tävlingsledaren
”tjuvstartat”..Tur jag har en hund som gillar att springa, dubbeltia! Sen
platsliggningen och den nollade hon igen. Här måste vi jobba mer och jag tänker
nog ta lite start från Eva Bodfäldts tips. Har inte snön kommit till nu kan det
vara, men jag kan köra även om det kommer snö om det inte blir för mycket. Vi
slutade på ett godkänt och andraplacering…av två möjliga. Det var en
jätteduktig och trevlig Riesen som vann, matte var lika trevlig hon så det
kändes bra. Bäztas lydnad i övrigt var jag nöjd med, hade hon kunnat hoppa även
tävlingsdagen och fått sexor hade vi klarat uppflytt…två veckor efter tävlingen
tror jag det var, som hon hoppade igen. Nu
i höst har de sagt på dagis att de upplevt att hon är stel när de ska gå ut och
lite småstapplig, vilket vi också märkt hemma. Vi la ner söket en period och
tog ordentliga promenader och har spårat istället. Nu har stelheten försvunnit
men vi vill ändå kolla upp lite. Har varit på bagis och fått tider till
vattenbandet. Har varit där och gått en gång och det gick bra. Bäzta rörde sig
fint i bandet och var faktiskt riktigt samlad fast hon inte varit där någon gång.

Den 20 december packade vi och åkte till Påskalla för lite
julledighet. Skönt. På lördagen åkte vi
till Mönsterås, la ett spår utanför Emsfors på väg ner och tog det på väg hem.
Söndagen hann vi hälsa på kusin Ullis inne i Oskarshamn och även morbror Lasse
var där, kul. Första gången vi var i huset stort och fint, en gammal funkiskåk!

Jag älskar att
promenera nere hos pappa. Så fint nere vid hamnen och ute på Nötö

Jag hade
dock lite symtom som tidigare i höstas med att benen viker sig under mig och
jag tappar kraft i musklerna. Inte kul.
Pappa kollade sockret åt mig en morgon och jag låg lite för högt 6,1?? Har
alltid legat lågt så jag trodde det var problemet. Det var funderingar på hur sent vi ätit på
kvällen innan, så vi tog en gång senare i helgen och då var det på 5 vilket är
normalt. Då var det nog bara vila som behövdes och det har vi gjort. Det fanns
vildsvin där ute också (Nötö) så kvällspromenaderna gick vi i samhället där det är
upplyst. En av kvällarna lyckades jag lura med mig Tobbe. Vilket han var väldigt glad för då han fick
se tre älgar gå över lilla lokalgatan. Ena älgen upplyste honom om att han
skulle avlägsna sig-snabbt. Det var då han upptäckte att han stod mellan kon
och de två kalvarna… Han lydde älgens order. Undrar om Bäzta uppfattade något
av sin matsmiley?

Gordon Ramsey fick jag inte i julklapp men vi gjorde en
skaldjurspaté som jag var med och gjorde men nu måste jag försöka göra en igen
så jag inte glömmer

Cheeeese…..

Julafton förflöt lugnt o fint. Morgonpromenad och sen ut o
spåra. Vi hade pratat innan om att äta i omgångar så vi tog lite längre paus
mellan kallt och varmt. Blev man inte så fruktansvärt mätt heller. Vi har inte varit nere på ett par år nu, och då har vi gett julklappar till UNICEF, Action Aid mm men i år när vi skulle ner tyckte jag det var lite kul

På juldagen hade Bäzta och jag varit i Fliseryd, har inte
varit där på evigheter och körde bara runt för att leta bra marker att träna
på. Tyvärr råkade jag köra förbi den mark jag tänkt så jag stannade på ett
ställe jag varit på förut och vet att jag inte kan gå vilse. Knatar tio
minuters uppvärmning och går sen in i skogen och går lite till för att efter en
stund lägga på viktmanschetterna. De passar inte riktigt märkte jag utan jag
får stanna o rätta till. Plötsligt svänger hon runt och blir riktigt
skitförbannad rakt ut i luften! Jag ser ingenting men jävlar vad förbannad hon
är rakt in i skogen. Hm. Vi går iväg därifrån en bit, ska ju gå lite kors o
tvärs men ser plötsligt färska vildsvinsbök i marken som jag inte sett tidigare
och började då ana lite vad hon varit förbannad på som jag inte sett. Brukar
inte vara rädd för skogens djur så, men vildsvinen går ju i flock och det är
ett antal hundar som blivit uppsprättade så jag gick ur skogen. Hade ju tänkt
köra lite uppletande men tappade sugen för det så vi åkte hem och fikade
istället.

På annandagen var vi i Karlskrona och träffade mitt gudbarn
Fredrik i typ 20 minuter innan han drog i väg med kompisar. Tonåringar!!! Kul
ändå att träffa Petra igen och hennes nya man Tomas hade jag inte träffat. Han
var hundvan märktes, klarade av att strunta i Bäzta, så även hans barn, men han
hade haft Riesen innan och förstod vad det innebär att man inte har skaffat en
”allmän klapprättighet”. Det låter lite hårt kanske men det är sant. Att jag är född till människa innebär inte
per automatik att jag har rätt att strunta i andra varelsers känslor och
behov. Även David, Fredrik och Petra
klarade det men oj vad de fick kämpa.
David, 20, skulle jag inte tveka om han kom upp helt själv. Han skulle
klara att gå in och ut i huset och klara det galant. Skulle till och med, efter
några promenaders introduktion, nog kunna gå ut med henne själv också. Han har, med hjälp av CM kunnat lära sig läsa
energin. Vi hade tänkt överraska Fredrik men Petra sa att hon varit tvungen att
röja att vi skulle komma annars hade han nog inte ens kommit hem efter
fotbollen. Största överraskningen fick
dock jag. Pappa sa att Peter skulle till
Skövde, till Stefan o Marita. Okej, tänkte jag. Kollade när han skulle åka DIT
eftersom jag tänkte kolla om vi skulle hinna ses med Fredrik innan. Det skulle
vi inte. Fattade inte att han skulle
vara så kort tid men Marita jobbade inte precis hela julhelgen så Peter hade
kommit hem redan på juldagsnatten.
Det var en fantastiskt vacker lägenhet de har, skulle jag bo i lägenhet vore
det en sån, fast mindre då vi bara är två och hund. De hade också fått tag i en
oerhört vacker gran!

Fredrik i mitten och storebror David och syrran Erica, men henne hann vi inte träffa innan hon åkte hem till Manchester igen. Bättre resväg tillbaka till P-vik annandag jul än i Påskas!

Fredagen åkte vi hem. Tog promenad och packade sen
bilen. Pappa o Kerstin är alltid lika fascinerade över hur vi lyckas få in allt
i volvon. Bäst utrymme? Det har Bäzta absolut!
Väl hemma sen har vi packat upp och fixat. Förberett inför nyårsafton. I
vanlig ordning var vi här hela gänget och i vanlig ordning UNO. Patrik var
övertygad om att han skulle vinna…men fick pisk

Han trodde inte en sekund att jag bara spelar
en gång om året. Fast detta året kom jag
ihåg reglerna! Nora undrar när vi ska gå och lägga oss…

Jojo börjar också bli trött..

hon är visst över 02 och pappa sa i telefonen att vi var gamla…det är man tydligen när man spelar. De spelade TP…

Mycket raketer var det, men jag tycker Nackaborna skötte sig
bra. Inte mycket tjuvstart, det allra mesta centrerat till 12-slaget men jag
tycker det small för mycket ändå. Stackars, stackars alla skotträdda hundar och
alla vilda djur. Vi fick också påhälsning av en papperslykta som fastnade i
eken utanför grindarna. Kunde tagit eld ordentligt. Med tanke på alla olyckor, husdjur , bränder,
vilda djur så tycker jag inte att privatpersoner borde få köpa raketer alls.
Kommunerna borde anordna fyrverkerier vid 12 slaget på lite olika platser beroende
på kommunstorlek. Fyrverkerier i 10-15 minuter sen nog!

Avslutar
med att önska alla ett riktigt härligt 2014!Nu ska jag nog göra som Bäzta…sova lite i soffan!



test

Just idag Posted on Sun, December 15, 2013 11:11:01



Dagens fråga

Just idag Posted on Wed, September 25, 2013 21:49:34

Visst är den söt….någon som har lust att låta sin hund äta av den? Inte jag i alla fall! Fortsättning följer senare i veckan!



Nu firar vi…

Just idag Posted on Mon, August 05, 2013 20:00:51

Ikväll har Tobbe och jag firat med Pannacotta. Firar vad undrade han. Jo, vi firar att vi efter semestern har ett arbete att gå till, som vi trivs med och som gör att vi har råd att leva på det sätt vi görsmiley!
Låter konstigt kanske när så många tycker det är urjobbigt att gå tillbaka. Jag är ju expert på att vända saker och försöker alltid vara positiv. Visst är det skönt att sitta och äta frukost på vår altan kl 9 på dagarna och sen gå o lufsa i trädgården och mysa med Bäzta. MEN om vi inte hade ett jobb kanske vi inte skulle ha vår veranda att äta frukost på? Har varit arbetslös och det är inte kul. Att ha ett arbete man vantrivs på kan inte heller vara någon höjdare.
Det gick bra, det kom 10 nya förväntansfulla sexåringar med föräldrar, imorgon några till och sen ökar successivt. Nästa vecka kommer resten av personalen, idag var vi tre på vår avdelning.
I onsdags var jag på Cirkus och lyssnade på Lundell, har fått med mig Marianne och Elin så den 10, på lördag, är det Uppsala som gäller.
Hade lite problem med vakna med nya Iphone tills jag kom på det. Har nu denna som ringsignal och imorse var det inga problem att gå upp

//www.youtube.com/embed/jyanHe3SCkk
Kan tillägga då att det var hopplöst att somna igår kväll. Alla moppeägare i Boo hade kommit överens om att köra förbi oss. Med tio min mellanrum. Fönstret var tvunget att vara öppet för att vi inte skulle dö av värmeslag. Det slutade med att jag tog kudde och lakan och bäddade i bäddsoffan. Här ner är det svalare så man kan sova utan att dö även om fönstret är stängt. Enda nackdelen är vibratorn som surrar samtidigt men jag la luren på en av soffkuddarna. Pigg och gla’ X-Choklad…(Ingen reklam på min sida…smileysmiley.
Vi har hunnit springa, träna sök och simma denna vecka. Idag första dagen på dagis så tyckte Malin att Bäzta var förvånansvärt pigg trots värmen. Ja, vi har märkt att det har hjälpt. Visst är hon van också men de andra hundarna har ju också varit i samma värme. Ikväll softar vi, Bäzta har sagt att vi ska träna liten stund i alla fall, sen imorgon springer vi halvmilen igen, onsdag lydnadsträning, torsdag vila, fredag springa, lördag Uppsala…Tjingeling!



Kan inte riktigt fatta….

Just idag Posted on Wed, March 20, 2013 20:04:47

I lördags ringde pappa och pratade med oss på morgonen, de var i Stockholm. Trodde att han väckte mig men tji fick han. I söndags morse ringde han igen
“väckte jag dig nu då?! Fast det var tråkiga nyheter som jag inte riktigt vill eller kan förstå. Hans syster, min faster och gudmor har gått över regnbågsbronsmiley. Först och främst tyckte jag att det för hennes skull var bra, om ni förstår mig rätt. Hon har haft ont i så många år. Diabetes sen barnsben med alla följdproblem som finns. Fler gånger har hon sagt, när vi var själva, att hon varje morgon svär över ännu en dag. Hemskt att inte kunna hjälpa henne. Sen nästa känsla var att det var riktigt jobbigt att jag inte skulle få träffa henne mer. Dvs lilla Eva egoisten, vi skulle ju komma ner i påsk! Sen ilska över Tobbes jävla arbetskamrat Arne som gjorde att vi inte kom ner i julas. I somras tog Tobbe hans jour mot att han skulle ta Tobbes i jul. Detta glömde han lägligt bort så det var bara att bli hemma. Det är alltså Arnes fel att jag inte fick träffa henne i julas. Min högsta önskan nu är att han blir sittandes ensam i sin kammare när han är gammal utan besökare. Får han känna hur det känns. Nä, Inger satt inte ensam i julas, men jag hoppas att HAN blir sittandes själv, man glömmer inte en sån sak punkt slut.

Nästa konstiga känsla kom idag när jag pratade med min kusin Peter. Den sista gången jag träffade Inger hade hon ont, men var hyfsat pigg. Vet såklart också att hon anstränger sig mer när vi är där. Jag tyckte på att det ju för hennes del var skönt att slippa ständiga smärtor. Men Peter tyckte det kändes så konstigt eftersom hon hade piggnat på sig. Hon hade alldeles nyss fått plats på boende i Karlskrona så hon slapp vara ensam i villan ( envis som hon är har hon vägrat fler år fast vi alla försökt få henne att se fördelarna med annat boende). Nu hade hon fått ett bra boende, med en rehabplan och varit i gymmet! Hon hade varit på spabad och bokat in ny tid samt bokat tid hos frissan. Åh Inger varför har du inte velat flytta innan så du hade hunnit njuta av detta!? Usch! Nu kändes det inte ens rättvist för henne, som jag kunde trösta mig med lite innan. Sen har jag nog inte fattat ännu. Jag vill inte förstå heller. Hon har varit min gudmor i sann bemärkelse samt Sven gudfar.
Farmor sa till mormor när morfar gått bort att “när ni möts igen ska du väl ha något att berätta för Carl-Axel? Vet inte om farmor verkligen trodde att man möts igen. Jag hoppas att det är så. Hoppas att Inger nu äntligen får återse Sven som hon saknat sen han gick bort i förtid i lungcancer. Vi ses i Nangijala! Denna sång spelades när jag lämnat Lachie till änglarna. Tog lång tid innan jag kunde lyssna utan att tårar rinner. Nu får han dela den med Inger. Vila i frid kära gudmor!

https://youtube.com/watch?v=VRsJlAJvOSM



Next »