Idag skulle Asta ha fyllt 12 år, bloggen idag tillägnas därför även henne.

Ibland har jag ju funderat på när Bäzta ska bli vuxen och sansad och så. Har ju fått lite välmenande, olika uppmuntrande, förslag. Ett av Ullis uppfödare att hon nog kan sansa sig i, jag tror hon sa fyra års ålder. En på Rasmästerskapen i Kalmar menade att om det var snällt sagt, han skulle tippa på 8-9 års ålder. Tack…

Nu funderade jag alltså på, när mognade Asta? Man glömmer ju så fort. Vet att jag tänkte en gång när jag promenerade till jobbet. Det är en tomt jag gick förbi där det brukade ligga en rottis majestätiskt på farstutrappen och se ut över sina domäner. Minns att jag undrade; Kommer Asta ligga sådär hemma nån gång? Vet också att Monica och jag konstaterade att Asta var riktigt behaglig efter andra löpet. Hon löpte tidigt och andra inföll när hon var ca 1.5 år. Som valp visade hon tidigt sina avsikter. Man stängde inte in henne. Hade då inte fått kläm på fördelar med kompostgaller utan trodde att det var just för….komposter. Vi hade en playwoodskiva som vi ställt för köksingången med en stol som broms. Hon var ju faktiskt bara 12 veckor. När vi varit ute på restaurang med mamma o B-A ca 1.5 timma senare låg Asta snällt på hallmattan då vi kom hem. Hon hade inte bitit sönder något, inte kissat inne eller ställt till något. Okej. Det var ju bra. Flyttat på stol och allt. Nästa dags ensamträning satte jag ett gäng tunga böcker på stolen för att få mer tyngd. En timma senare kom vi hem och Asta låg så snällt på hallmattan, inte heller nu hade hon ställt till med ofog.
Det var mycket att bära i trappor då, unghundar skulle inte gå i trappor.Nu vet jag bättre, men då var det så att vi bar upp och ner till övervåningen där vi sov. Fick tips av Maria hur att hålla henne så hon inte kunde bita oss i näsan. Många gånger fick vi hålla en krabat som låg och fräste o gurglade.
Sen blev det ordning på henne. Behövde aldrig oroa mig när vi var ute o gick. Hade några hundar som var hatobjekt och då var det till att hålla, för de hon hatade hade ägare som inte riktigt visste att man möttes med hundarna under kontroll. En av dessa har även bitit ihjäl en liten hund här i området så trevliga är dem inte. Katarina trodde inte sina ögon och öron när vi var ute med Asta o Garp och Hertiginnan som inte brukat ta sig ton tydligt upplyste om vad som skulle hända om de kom fram. Det gjorde dem inte….fast killen lät dem gå mitt i vägen så det var ju inte hans förtjänst att inget hände!!!
Asta var helt o hållet pålitlig när det gällde ätbara saker. Om man lämnade någon mat framme och sen lämnade rummet kunde man lita till 100% på att maten var slut när man kom tillbaka in. Det är pålitlighet.
Hon var underbar med barn, låg och vaktade grannens barnvagn på vår sida om staketet. Hade någon kommit och försökt röva bort eller skada barnen så hade det nog fått henne att hoppa över annars rymde hon aldrig. Medea och Asta var själva i trädgården och Monica och jag fixade fika. Asta kommer in och “hämtar” Monica. Var är Medea undrar hon. Följ med tyckte Asta på och gick mot dörren. Mycket riktigt. På fel sida om staketet sprang Medea och undrade hur allt gått till. Asta visade Monica var hon tagit sig under! Kloka fina Astasmiley!
Hitta nycklar var hennes specialitet. Och att hitta oss, både Cilla och jag har blivit hämtade av henne. Av någon outgrundlig anledning var Cilla väldigt bestämd med att det var Tobbe som skulle ta Asta på spåret. Förstår inte detsmiley. Var väl det att vi skulle ta oss tillbaka till bilen också sen….dit kanske Asta inte hade lust att spåra, provade aldrig.

Nå! Om jag nu ser över de sista fyra åren har det hänt saker med Bäzta också. Hon har faktiskt mognat något. På dagis sa Tessi att hon var riktigt sansad. Det hade legat eklöv på marken men hon hade bara tittat på dem och inte försökt attackera dem över huvudtagetsmiley. Och i går tror jag det var, hade hon legat på sin fäll ute i rastgården still, fast andra hundar var i de andra rastgårdarna. Men var nu inte oroliga ni som läser. På kvällspromenaden var det en skateboardåkare och jag lovar er, jag behöver inte ta tempen. MEN hon stod på alla fyra, så lite stor kanske hon faktiskt börjar blismiley! Och alla hundar har sin charm, Bäzta är, liksom Asta var, en helt fantastisk hund och förtjänar sitt namn på många sätt. Nu ska hon få nattkäk. Har kommit ner till sin matchvikt på 31 kg. Natti natt!