I helgen har vi varit och tränat hos kennelmamma o Micke. Det var vi och Elin med Mira.

Jag är helt slut efter några månader på nya jobbet. Jätteroligt med förskoleklass o klassansvaret men det har varit en del svårigheter som jag inte kan gå in på som gjort mig väldigt trött. Igår var det då dags att åka iväg och vi styrde till det men hur som haver så kommer vi aldrig iväg när vi skasmiley, och tyvärr så satte sig Tobbe vid ratten, innebär att man ligger EXAKT i den hastighet man får köra eller lite saktare. Jag sitter bredvid o trampar förtvivlat med högerfoten…smileynå, vi blev inte så förskräckligt sena. De hade lagt spåren och Bäzta fick sist, måste ha lång liggetid annars blir hon på tok för het.
Det är kul att gå med bakom, men ingen idé att ta kort, finns många rumpbilder redan. Gissa rumpan tävling kanske?
Jag konstaterade att Blixtra och Bäzta visst är lika, men att Blixtra har tassarna mer på backen. De har ju kört IPO med henne i Danmark vilket också märks då det är mer dressyrspår, tänkte om hon bara var ovan vid skogen men det var nog kombination. Hon har dock börjat förstå att man ska spåra även i skogen.
Jag konstaterade att hon var samlad o accepterade klappar i spåret. Jag konstaterade också att jag missat den bitensmiley. Jo att vila lite jobbar vi med men hon vill inte bli klappad då. “Ge hit mitt godis, nu vill jag fortsätta”. Vi startar när jag vill men jag låter henne faktiskt slippa bli klappad då.
Apropå rumpbilder tidigaresåg jag att Bäzta var mer pälsad vid baken, nog inte lika välkammad. Micke bedyrade att de kammade alla hundar minst en halvtimma om dagen…smiley. Det behövs ju verkligen på Rottisar o Frallor.

Sen var det dags för Bäzta. Hon tyckte det var oerhört spännande med nytt ställe. Att sitta still och kissa är knappast nödvändigt, det går utmärkt att kissa o gå samtidigt, har väl simultankapacitet?
Väl framme gick starten bra, hon spårade på och tog apporterna. Fick problem vid ett ställe där jag trodde Ullis hade gjort något klurigt men inte då. Sen fick jag frågan av Ullis varför jag följde med när hon inte spårade. Svarade att jag hade fullt sjå med att inte snava ihjäl mig i riset och tittade faktiskt inte ens på henne just då. JO, vi skulle åt det hållet sen, men eftersom Bäzta har varit konvalescent länge var Ullis snäll och gick runt riset, för att spara hunden. Bäzta själv tyckte det bara var kul och försiktighet är för pensionärer .

En bakdelsbild måste vara med.

Lydnad körde vi också lite grand. Klossträning för bakdelskontroll. Bäzta cirkushunden kämpar så mycket för att jag ska bli nöjd. Alla fyra ska givetvis vara uppe på pallen samtidigtsmiley, eller? De hamnade där, men kameran hann inte riktigt med. Hon går fint nu i fria följet men fick några frispel o skulle hälsa på publiken vilket inte var önskvärt o sen kom hon tillbaka. Ställande under gång gick bra. Apporten som Ullis kom med blev bara för mycket. OJ vad hon försökte sno den innan hon ens kommit fram till oss. Jag sticker fram handen bakom ryggen för att ta emot men får höra att ” så lätt kommer du inte undan” Nä, hur kunde jag tro det…smiley.Ett varv runt o Bäzta satt kvar. Bra jobbat. För att inte skruva upp henne ännu mer (Bäzta, inte Ullis) så gick jag ut o LA apporten istället för att kasta den. Det gick också bra. Vi tränar lite otugg så några steg fritt följ med apport innan jag tar den när hon är still. Jag är helt nöjd med hennes arbete!

Och så en bild på söt-Mira

Sen åkte vi hem. Först var vi förbi och hämtade lite hudvård, behövde ME i massor. Bäzta sov faktiskt rätt gott när vi kommit hem. Vilade redan då vi kom in på motorvägen men så fort hastigheten går ner på ca 50 så har vi inte en rottis i bilen utan en schäfer.

Idag har vi varit inne i stan och träffat Marie och Sten som varit uppe i helgen. Ingen av de förstod varför man står klistrad framför skyltfönstren kl 10.50.

Vi såg tomten gå in. Jag upplyste kära syster om att man fick sitta i tomtens knä och önska sig något. Erbjöd henne 500 kronor om hon gjorde det. Varför inte tyckte hon, jag känner ingen annan här. Då sa jag att jag givetvis lägger upp foton. De fyllde i “Facebook” och skrattade, men vi vägrar ju FB alla fyra, men bloggen finns ju…
Tyvärr missade vi tomten eftersom det var så mycket folk.

Vi gick till Wienerkonditoriet och fikade istället. Nu är det väldigt lugnt där, gott om lediga platser. När jag flyttade hit var det alltid fullbelamrat. Det var ju förvisso söndag också nu. Efter vi hade fikat hade fler gått hem så då kunde vi se lite lättare

Herr Nilsson i skon, medan Pippi bakar pepparkakor. Mer bilder från helgen kommer senare i album.

Efter att ha kommit hem åkte jag iväg o tog en timslång promenad med Bäzta, skönt! Sen har vi vilat. Jag har ont i nacken och huvudet så efter att ha lagt in bilder här så stänger jag ner. Natti natt.