Nu var det länge sen. Har haft fullt upp, men inte egentligen så värst mycket att blogga om. Eller? JO! Bäzta har blivit mostersmiley! Ett gäng valpar som jag ska försöka få till tid att pussa lite på! Ja, vi ska ju träna lite innan också såklart. Och vad gäller träning så har vi fått hem nya sökrullen. Jag vet inte riktigt om jag gillar den, känns lite sladdrig. Men vi får se. Vi fick hjälp av Kenta att ställa in den i söndags. Han tittade på mig, vad lugn hon ärsmiley! Auktoritet sa jag o flinade. Och beträffande lugn kan jag förtydliga att hon stod still med alla tassar i marken, dvs utan att studsa jämfota! Härom veckan räfsade jag löv. Kom på att Bäzta inte hjälpte till och såg mig omkring. Hon satt lugnt på kullen vid flaggstången trots att jag räfsade precis framför. Ska jag ringa veterinären, eller börjar hon bli storsmiley??

Lydnaden kämpar vi med på halvfart måste jag erkänna. Vi har kommit en bit med belöningstekniken. Hon kan ta lek på klubben om vi är själva eller det är långt till andra hundarna. Annars är det fortfarande godis. Jojo såg klart o tydligt ett tillfälle då jag “gått på ” Bäzta, att hon började lukta mer i marken och liksom skärmade av. Då menade hon inte att jag inte ska korrigera henne, men när jag gjort det kanske jag behöver göra något lätt moment direkt efter som hon kan. För att därefter fortsätta med det vi gjorde innan. Klok tanke. Påminn mig om jag glömmer. På söket ska vi jobba med korta avstånd till figgarna och lägga ut så hon inte kan få spår, vilket hon fick i söndags. Korta avstånd för att träna in fasta rullen och börja med att hon kan välja mellan lös o fast. När vi bara kör fast så ska hon ha korta avstånd så vi kan skicka ut henne igen om hon inte tar med rullen in. Grejen är sa Kenta att försöka få henne att ta fasta själv utan hjälp från figgen. Kör vi med korta skick så kanske hon i ren frustration tar rullen andra gången. Därav kortare skick så hon inte fysiskt tröttar ut sig, även om inte risken är så stor för våra hundar sa han och tittade på både mig o Cilla….Men de blir ju trötta psykiskt vid inlärning och då räcker det med korta. Sen behöver jag hitta en strategi för att hon ska ha lite “drag” på påviset. Nu ville hon ut, o hon blev mer taggad när jag höll emot. Men jag får inte styra henne, utan måste hitta ett mellanläge då det syns att hon visar, utan att dra omkull mig eller att jag får ont i nacken. Nu var det riktig lervälling i söndags så jag höll ju mer av den anledningen. Men visst måste vi vidare, annars är det lätt att fastna. Även om jag ska pröva våra färdigheter först kanske nästa vår/sommar.

Vi har tömt komposten och fyllt gamla till efterkompostering för att kunna börja på nytt i nya. Räfsat ca 15 säckar eklöv. Jag har bakat vörtbröd för att se om ´vi gillade det, vilket vi gjorde. Sen har jag bakat pepparkakor och bullar med saffran

Inte lussekatter för det gillar vi inte. Sen har jag adventpysslat lite med

Hemma har vi fixat i källaren. Mest Tobbe. Jag tog bort korkmattan och spikar i trappan, sen har han lagt klinker och målat

Därefter skulle jag ikväll hjälpa till med mer målning. Efter 20 sek börjar det klia i halsen. Hm. vad dammigt det är sa jag till Tobbe. Nä, sa han det är inte dammigt jag har städat (för att inte få damm i färgen såklart). Det är färgen i så fall. Ytterligare 20 sek senare kunde jag knappt andas så det var bara att gå upp. Direkt efter att ha druckit vatten blev jag bättre i halsen igen.

Nu ska jag ner o titta på House! Godnatt!