smileyMåste byta mitt tänk. Bäzta är nog redo i höst någon gång, men jag måste tänka om. Har sån förskräcklig tävlingsfobi. Igår när vi körde lite tävlingsträning kom jag in i gamla banor, o Bäzta, signalkänslig som hon är, tyckte jag var konstig o gjorde allt annat än vad hon skulle. Nu har jag funderat o vänt o vridit o insett att jag aldrig kommer att tävlasmiley utan jag ska så småningom ut och pröva min träning! Jag kom på vad Bettan (Snjos kennel) sa en gång efter en tävling, att hon aldrig tävlar mot nån annan än sig själv. Att se att man vill lyckas bättre denna gång än man gjorde förra. Så det ska jag meditera nu en period på 5-6 år eller såsmiley.

Jag måste skriva lite om besöket också som vi hade. Äldsta sonen David fick 100 p rätt snabbt. Tror kusin Peter, hans pappa lyckades få 2 (sorry Petersmileysmiley). Fredrik, min gudson hamnade på runt 80 eller så tror jag för att han verkligen kämpade. Hur menar jag nu då? Jo, som alla vet som följer denna blogg, så är Bäzta en oerhört energisk liten fröken och det som funkar bäst på henne, är att gäster nonchalerar henne totalt! Åtminstone ettt dygn eller 2. David ville gärna träffa henne o frågade, men förstod helt o fullt direkt han såg henne att det inte var läge. Peter tjatade nog mer fast på vuxet, lite trevande att jag nog inte riktigt skulle veta vad min hund klarar bättre än hansmiley. David klarade att nonchalera henne tills hon var lugn och var själv som en filbunke hela helgen, när Bäzta var i närheten. Fredrik ville jättegärna lära sig, men är yngst och lite osäker vilket inte var nån bra kombination för B, men det funkade för hon var i koppel. När vi promenerade ut så fick Fredrik prova att hålla henne, då jag sett att det inte fanns nåt i närheten och vi hade gått ca 3 km så det värsta “gått ur”. Givetvis var jag precis bredvid, men han fick prova att ha henne och att ge henne godis när hon gick fint hos honom. Efter nån km till såg jag att David samlat mod o frågade om han också fick prova. Självklart. Det gick hur bra som helst, och där såg jag också att jag kunde ta steg åt sidan så han kände sig mer “själv” och bara vägleda. “Går hon inte för långt framför nu tycker du”? Och han frågade hur han skulle göra. Hela promenaden gick hur bra som helst. För Peter var inte med o skulle försöka styra. Det är lite svårt tror jag att lillkusinen kan mer än han självsmiley! Hur kom det sig då att David hajjade direkt? Jo, han har tittat på OCH tagit till sig, Cesar Millan!Detta med energinivån, när det är läge eller inte. Och där fick faktiskt Peter sitt första poäng en morgon när jag kom och skulle på frukostrunda innan jobbet. Han var på väg fram o jag sa bara “fel energi” varpå han stramade upp o gick förbi! Bra Peter! Jag hade Bäzta med mig i bilen, men hade David varit uppe helt själv, så hade jag inte oroat mig ett dugg för att hon skulle kunnat vara hemma med honom! Peter fick förresten sitt andra poäng innan de åkte hem; Här är lite bilder på när Bäzta fick present. Hon fick även en delfin som Fredrik vann på grönan. Jag måste bara sy den lite…..

När vi lekt en stund, tja, den dog ju rätt snabbt, så tyckte Peter på om de skulle säga hej då till Bäzta inna de åkte. David tittade på henne, där hon stod med ögon som tefat på bollen o svanser rätt upp, o säger. ” Det är nog inte rätt läge nu…” Fedrik? Frågade han. Nä, han konstaterade samma sak. Och Peter var duktig o lät bli, trots att han nog gärna ville! Bra gjortsmiley! Det är ju faktiskt inte helt lätt att lära om, när man inte haft denna typ av hundar som barn heller. Vi är ju uppvuxna med Caddie, den Golden som de fick ta över då hans gamla ägare inte var helt frisk. Den hunden har varit “lära-gå-stol” åt min lillebror! Att det är “artigt” att nonchalera är inte helt lätt att acceptera för många tror jag. Man måste hälsa. Ja, de flesta av oss människor anser det, men med hundar är det inte riktigt så! Vi hann i alla fall med ett besök i stan också, på lördagen. Vi gick o handlade lite o jag brukar sätta över pengar till Fredrik så han kan spara till nåt han verkligen vill ha, men detta år när de skulle komma upp, tyckte jag vi skulle handla nåt ihop istället! Peter som inte gillar att handla, strosade runt i Kungsträdgården istället.

Nu är det dags för Bäztas kvällsrunda. Hon kändes varm sa Tobbe när vi ätit, så jag tempade henne lite förhöjd temperatur, så vi får hålla koll på henne. Har hon nån infektion i kroppen får hon vila lite. Vi gick en vanlig tidigare o tränade lite framförgående, fick till några bra på längre avstånd också! Nu en kortis således, natti natt!