Nu är det faktiskt synd om osssmiley, vi är genomförkylda både Tobbe och jag. Och Bäzta är det synd om för att vi är så tråkiga. Tycker hon. Trots allt har vi masat oss ut i skogen både igår och idag. För hennes skullsmiley. Vad ger minsta möjliga ansträngning just nu, för oss, men stort utbyte för hunden? Jo, rapport. Eftersom hon är i nybörjarstadiet så behövs inga sträckor att tala om, och inga andra hundar. Kort o gott. Ta med grejorna i varsin ryggsäck. Ut med bilen till Kummelberget gå ett par meter in till en stig. Gör en bas. Gå ca 100m gör nästa bas. Värma upp givetvis mellan före o efter skick men annars är det lilla Bäztis som får springa mellan oss. Och hon har fattat. Igår hade inte jag feber så då la jag ut ett frispår som hon fick ta efter att vi druckit lite nyponsoppa. Tror det blir en snabbomgång. Hoppas jag i alla fall. Tobbe verkar inte ha massa feber längre utan mest hosta. MEN att det är synd om mig är ju avdrag på lönen. Hel karensdag. Sen skulle vi varit på moderna museet. Ja, de får ju åka ändå, men jag vet ju hur det är att gå kort. Shit happens, men varför just nu!? Nu ska jag ner i soffan och dricka nyponsoppa, är inte hungríg ett dyft. Bäzta har fått sin middag utspridd i trädgården ikväll, så hon får jobba lite nu med. Godnatt!